Gå till innehåll
Svenska Tyngdlyftningsförbundet
Svenska Tyngdlyftningsförbundet

Svensk tyngdlyftning i sammandrag

Sammanställning: Håkan Johanson

1896-1909

Ordföranden
1909-1911 J. Ahnberg, Malmö

Medaljer internationella mästerskap

1903 genomfördes Nordiska mästerskapen för första gången. Svenska deltagare var Albin Tingdahl och August Gustavsson, bägge från Göteborg.

Edvin Andersson tar silver på EM i Köpenhamn 1907.

Erik Albert ”Lilla Pelle” Pettersson blir bronsmedaljör på EM 1909.

Stora förbundshändelser

Första SM-tävlingarna genomfördes 1896

De tidigaste svenska rekordnoteringarna gjordes vid sekelskiftet 1800/1900. 1897 finns en notering där Erik Lindström Stockholms AAK klarat att pressa vikten 76 kg 19 gånger.

Svensk representation på OS 1906 i Aten genom Carl ”Kalle-Sven” Svensson.

Den första svenska VM-lyftaren, Edvin Andersson, deltog 1907.

1909 arrangeras EM i Malmö som blir det första stora internationella tyngdlyftnings-mästerskapet som arrangeras i Sverige.

Svenska Atletikförbundet bildas den 31 oktober 1909 och administrerar idrotterna brottning och tyngdlyftning.

Internationellt

De första världsmästerskapen hölls i Wien 1898. Fram till 1905 tävlades endast i tungvikt, men detta år infördes också mellanvikt.

VM tävlas i tiokamp1898 och 1903. 1904 åttakamp, 1905 VM i fyrkamp och femkamp1), 1908 sexkamp, 1909 fyrkamp.

1903 finns uppgifter om en genomförd tävling för korande av nordiska mästare.

Not 1. Femkamp ska enligt uppgift ur Holger Winquist ”Svensk tyngdlyftningsidrott 1896-1972” innehålla följande grenar: Enarmsryck, enarmsstöt, tvåarmspress,tvåarmsryck samt tvåarmsstöt.

1910-1919


Ordföranden

1909-1911 J. Ahnberg, Malmö
1911-1912 Carl Helgesson, Göteborg
1912-1913 Gustaf Lindstrand, Malmö
1913-1917 A. W. Björkgren, Malmö
1917-1918 W. Kylberg, Stockholm
1918-1920 Einar Råberg, Stockholm

Stora förbundshändelser

Kvalgränser till SM godkändes på årsmötet 1918: ”Samtliga till resp. klass grupp 2 hörande skola pressas minst 12 ggr.”

Internationellt

1910 infördes viktklasserna 60 kg och 67,5 kg.

1910 till 1913 tävlades i fyrkamp.

1914 avgörs Baltiska Spelen i Malmö. Tanken var att tävlingsformen skulle fortsätta, men första världskriget kom emellan. Tävlingarna återupptas först 1966 som Baltic Cup.

1920-1929


Ordföranden

1920-1922 Einar Råberg, Stockholm (Svenska Atletikförbundet), interimsstyrelse

1922-1926 Hans Karlsson, Eskilstuna

1926-1927 Erik Holmer, Stockholm

1927-1931 Hans Karlsson, Eskilstuna

Kansli

Klara Norra Kyrkogata 32, 2 tr, Stockholm.

Från och med 1 december 1928: Fleminggatan 73, Stockholm.

Medaljer internationella mästerskap

Svenska trupper deltar på OS 1920, 1924 och 1928. Två bronsmedaljer erövras 1920 av Erik Albert ”Pelle i Nyköping” Pettersson och Erik ”Lilla Pelle” Pettersson.

Stora förbundshändelser

Algot Nybom och Erik Holmer, Stockholms AK, tar initiativet till att kalla ”alla Sveriges Tyngdlyftare" till en kongress den 26-27 april 1920 för att dryfta frågan om att tyngdlyftarna bildar eget förbund. Mötet såg positivt på frågan vilken senare tas upp på Svenska Atletikförbundets årsmöte i november samma år. Där beslutas att brottning och tyngdlyftning ska bilda separata förbund. Brottarna beslutar tidigt att förbundet skall heta Svenska Brottningsförbundet samtidigt som tyngdlyftarna vill behålla det gamla namnet. Årsmötet 1920 godkänner namnförslagen och sanktion lämnas från Svenska Gymnastik och Idrottsföreningars Riksförbunds överstyrelse samt idrottsriksdagen. På detta årsmöte valdes en interimsstyrelse för Svenska Atletikförbundet (tyngdlyftarna) med Einar Råberg som ordförande.

Efter OS 1920 utarbetades nya internationella tävlingsbestämmelser vilket bland annat medförde att man internationellt började tävla med skivstång. Interimsstyrelsen för tyngdlyftning ville följa det internationella förbundets intentioner och beslutade den 20 januari 1922 att skivstångssystemet ”Berghantel” fortsättningsvis skulle vara den officiella lyftutrustningen för ”atletiksporten”. Detta beslut mottogs på olika sätt. Det fanns många som fortfarande hävdade sig mycket bra vid tävlingar med kulstång, men ännu inte tränat så mycket med skivstång.

År 1922 är förknippat med två stora händelser för svensk tyngdlyftning, Svenska Tyngdlyftningsförbundets första årsmöte och att skivstången slutgiltigt ersatte kulstången. Årsmötet avhölls i Ruddammskällaren i Eskilstuna. Förbundet antog sitt nuvarande namn, Svenska Tyngdlyftningsförbundet, vid detta årsmöte. Anledningen till namnändringen från Svenska Atletikförbundet, var att ”utländska förbund misstolkar det svenska atletik, vilket ord egentligen, internationellt sett, omfattar allmän idrott.”

SM-tävlingarna hölls i Cirkuslokalen Bygget, Eskilstuna. Oenighet uppstod om vilken tävlingsutrustning som skulle användas. En del hade tränat på kulstång, andra på skivstång. Det hela fick lösas genom omröstning i tävlingshallen. Förslaget att använda skivstång vann, därmed upphörde i princip kulstång som tävlingsredskap.

1923 genomfördes det första SM för juniorer efter beslut på årsmöte 1922. AK Herkules, Stockholm fick ta hand om premiärtävlingarna.

1926 lägger styrelseledamot Ragnar Lundin förslag om på utformning av ett idrottsmärke. Förslaget är tecknat av medaljleverantören Sigma. Vid årsmötet 1926 fastställdes utseendet på märket. Statuter för järn, brons, silver och guld tas fram och blir starten för STF:s märkestagning. Från och med slutet av år 1938 återfinns märket som förbundets officiella logotyp, vilken än idag är förbundets främsta igenkänningstecken.

Årsmötet 1927 beslutade att ”vid allmänna tävlingar komma hädanefter endast tre försök att få göras i varje gren.

På STF:s årsmöte 1927 togs beslut om förbundets nuvarande emblem, ritat av Lundin.

Serietävlingar genomförs första gången 1928 som telefonmatcher med femmannalag.

1927 kungjordes i Atletik att VU utfärdat domarlicens till 29 domare representerande sex föreningar.

Den 26 mars 1927 tilldelas förre ordföranden Hans Karlsson, Eskilstuna GAK det första av förbundets förtjänsttecken.

Föreningar

Enligt uppgift i Atletik nr 1, 1925, fanns det 51 föreningar anslutna till STF.

Internationellt

OS 1920 tävlades i enarmslyft, 1924 femlyft och från och med 1928 i tvåarmslyft (press, ryck och stöt).

1922 tillkom klass 82,5 kg i tävlingsprogrammet.

1920 och 1923 tävlades det i fyrkamp på VM, medan man tävlade i femkamp 1922.

Fr o m 1929 vet vi med säkerhet att man tävlade i trekamp på EM. (Trekamp = press, ryck och stöt).

1930-1939


Ordföranden

1927-1931 Hans Karlsson, Eskilstuna

1931-1932 Frans August Kjellberg, Norrköping

1932-1955 Oscar Björklund, Stockholm

Kansli

Fleminggatan 73, Stockholm

Fleminggatan 99, Stockholm, mars 1934

Fleminggatan 101, Stockholm, december 1934

Rågatan 9, Stockholm, augusti 1937

Rågatan 11, Stockholm, 1 (oktober) november 1938

Kanslichef/generalsekreterare

1938 anställdes en kanslist, Axel Engstrandh.

Stora förbundshändelser

Årsavgiften till STF var 10 kr år 1931.

En helårsprenumeration på Atletik 8 nummer kostade 3 kronor.

Turbulens på årsmötet 1931. Ny ordförande blev F.A. Kjellberg. Hans Karlsson närvarade ej årsmötet och kunde därför inte väljas.

1932 införs tävlingslicenser.

Enarmslyft försvinner som svenska mästerskap 1933 men återkommer 1936.

Atletikens Dag hölls för första gången 1934. Märkestagning och lyftpropaganda stod på programmet.

STF:s Diplommärke tillkommer 1934.

På årsmötet 1935 beslutades om statuter för Elitmärket.

Domar- och tävlingslicenser utfärdas av kansliet 1935.

VU beslutade 1938 att klass 56 kg införs från och med 1939 på mästerskapstävlingar.

Domartecken har avgivits på olika sätt. Medels huvudnickning sedan med flaggor. 1938 började lampsystem användas på förbundstävlingar.

Atletik upphör 1939 och fortsättningsvis anlitas "Sport och Kultur". Officiella meddelanden skickas också ut till berörda föreningar.

STF genomför träningsläger för första gången på Bosön veckan efter midsommar 1939. Huvudtränare var Adolf Wagner, Tyskland.

Föreningar

Enligt årsberättelsen avseende 1934-35 fanns 47 föreningar registrerade. 1938 fanns det 70 föreningar.

Internationellt

1931 vinner Sverige den första landskamp, vi har uppgifter om, mot Danmark med 3 – 2.

Första landskampen mot Finland skedde 1936, svensk seger med 4 – 1, tävlingsort var Helsingfors.

Från och med 1937 tävlas det i trekamp på VM.

1940-1949


Ordföranden

1932-1955 Oscar Björklund, Stockholm.

Kansli

Rågatan 11, Stockholm, april 1945.

Kanslichef/generalsekreterare

Kanslist Axel Engstrandh slutar sin tjänst den 31 oktober 1949.

Medaljer internationella mästerskap

Arvid Andersson blir världsmästare (och Europamästare) i Paris 1946.

1947 blev Arvid Europamästare i Helsingfors, medan Sigvard Kinnunen vann brons på samma EM.

Gösta Magnusson kämpar till sig en bronsmedalj på OS i London 1948. Död genom drunkningsolycka den 25 november 1948.

1949 blir Arvid bronsmedaljör på VM i Haag.

1949 blev det guld till Arvid och brons till Sigvard.

Stora förbundshändelser

Årsavgiften för klubbar 1940 fastställdes till 15 kr.

Allsvenska serien gör en nystart 1942.

Atletik återuppstår år 1944 med Börje Fransén, Åmål, som ansvarig utgivare.

1944 beslutades att instifta ett nytt förtjänsttecken i silver och guld. Det gamla förtjänsttecknet slopades. Samtidigt godkändes stipulationerna för ”Stora Grabbars Märke”.

Holger Winquist och Nils Ekborg representerar STF vid invigningen av Bosön i juli 1944.

1944 finns en uppgift att förbundet har fru Berneck anställd.

1945 koras svenska Lagmästare för första gången (?). Stockholms AK vinner på hemmaplan.

Förtydligande av stadgarna: ”Idrottsman, som fyllt 40 år är oldboy och kan ej betraktas som junior”. Beslutat 16 januari 1945.

Föreningar

151 föreningar 1949.

Internationellt

På initiativ av Sverige och Finland bildas Nordiska Tyngdlyftningsförbundet på hösten i Stockholm 1940.

Från 1941 till 1945 koras nordiska mästare genom att respektive nation skickar in sina mästare från de nationella mästerskapen. Nordisk Mästare blir den som gjort bästa resultat i respektive viktklass. 1946 genomförs första nordiska mästerskapen för seniorer i Oslo.

1946 utökas tävlingsprogrammet med klass 56 kg.

1950-1959


Ordföranden

1932-1955 Oscar Björklund, Stockholm

1955-1967 Nils Ekborg, Stockholm

Kansli

Rågatan 11, Stockholm.

Kanslichef/generalsekreterare

Kanslist Arne Mattsson. Anställd t o m 31 dec. 1953.

Kanslist W. Lindholm 1954 (?)

Förbundskapten

Arvid Andersson, Kristinehamn (?)

Medaljer internationella mästerskap

Gunnar Olofsson, Sigvard Kinnunen och Lennart Nelson vann EM-silver, Einar Eriksson och Lage Andersson brons vid EM 1950 i Paris.

Einar Eriksson vinner bronsmedalj på VM 1953 i Stockholm. Ingemar Franzén blir bronsmedaljör i München 1955.

EM i Stockholm 1953 Blev Åke Hedberg silvermedaljör och Einar Eriksson bronsmedaljör.

1954 i Wien blev Ingemar Lyshag och Ingemar Fransen EM-bronsmedaljörer.

1955 i München blev det VM-brons till Ingemar Franzen.

1958 i Stockholm blev det EM-brons till Enar Edberg.

Stora förbundshändelser

Erik Boije, Karlstads AK och ledamot i STF:s styrelse, omkommer i en flygolycka på väg till styrelsemöte i Stockholm den 23 september 1950. Klubbkamraten Johan Olofsson omkom också i samma flygolycka.

1951 genomförs SM i enarmslyft för juniorer och seniorer för sista gången.

Nya statuter för förtjänsttecken beslutades den 1 mars 1952. Från och med detta datum gäller de statuter som finns än idag, det vill säga 5 år diplom, 10 år silver, 15 år guld.

Prenumerationsavgiften för Atletik för 1953 fastställdes till 5 kronor.

Atletikens Dag upphör 1955.

Tre kommittéer tillsätts 1955: Teknisk kommitté, Ungdoms- och propagandakommitté samt Sekreta utskottet.

Beslutades den 5 november 1955 att Atletik ska byta namn till ”Kraftsport”. Vid samma tillfälle beslutades att instifta en särskild rekordplakett för svenska seniorrekord.

100-kgs klubben ändras fr.o.m. april 1956 till att säljas på samma sätt som andra STF-märken.

1957 fastställdes stipulationerna för skollyftmärket.

Sverige arrangerar VM (tillsammans med EM) 1953 och 1958. Vid bägge tillfällena användes Erikdalshallen i Stockholm som tävlingsarena.

1959 införs SM för ungdomar. Stockholm tar hand om första USM.

1959 godkändes föreslag om ungdomsplakett.

Distriktsledarkonferens hölls den 29-30 augusti 1959.

Föreningar

161 föreningar 1955.

Internationellt

1951 utökas tävlingsprogrammet med klass 90 kg.

Första landskampen för juniorer genomförs 1958 mot Danmark i Lidköping. Dansk seger med 4 – 3.

1959 till 1963 koras nordisk juniormästare via resultat på hemmaplan.

1960-1969


Ordföranden

1955-1967 Nils Ekborg, Stockholm

1967-1969 Holger Winquist, Stockholm

1969-1973 Ulf af Trolle, Göteborg

Kansli

Rågatan 11, Stockholm

Kanslichef/generalsekreterare

Generalsekreterare Yngve Frölander, Stockholm, fr.o.m. 15 december 1967, förbundets första.

Förbundskapten

Bengt Cannerström, Karlskrona (?)

Riksinstruktör Sven Borrman, Stockholm, fr.o.m. 1968

Medaljer internationella mästerskap

EM 1968 i Leningrad blev det silver i press, brons i ryck samt silver totalt för Bo Johansson. Ove Johansson vinner en bronsmedalj i press.

VM i Warszawa 1969 blev det silver i press för Hans Bettembourg, brons i press, guld i ryck samt silver totalt för Bo Johansson.

Stora förbundshändelser

Startavgifterna för mästerskapstävlingar höjs till 5 kronor att gälla från 1/7 1960.

Holger Winquist avsade sig vidare uppdrag i STF:s styrelse i februari 1961. Förbundsstyrelsen beslutade att föreslå årsmötet att utse Hogge till hedersledamot nr 1.

Beslöts 1961 att utse Yngve Frölander till kommissionär och sköta ungdomslotteriet.

Styrelsen beslutade att med omedelbar verkan säga upp kontraktet med Börje Fransén gällande Kraftsport 1961. 1962 utkommer tidningen i förbundets regi under namnet Nya Kraftsport.

Entonnarpokalen nämns för första gången 1962.

Registreringsbok för lyftare införs 1962, 14 år blir åldersgräns för tävlingsdeltagande, utlänningar bosatta i landet minst två kalenderår får delta i samtliga mästerskapstävlingar.

1963 arrangerar Sverige VM. Tävlingarna går åter i Erikdalshallen, Stockholm.

1967 införs B-SM, en tävling som endast är öppen för lyftare som ej kvalat in till senior-SM. Första B-SM arrangeras i Västerås.

Föreningar

230 föreningar 1967/1968.

Internationellt

Från och med 1964 genomförs nordiska mästerskap för juniorer för första gången på gemensam plats. Nora AK arrangerar det första mästerskapet.

Baltic Cup återupptas 1966 som tävlingsform. Tävlingarna går i Sundbyberg.

Från och med 1968 koras mästare även i delgrenarna på EM och VM.

1969 införs viktklasserna 52 kg och 110 kg.

Styrkelyft

Uppgifter finns att man tävlar i styrkelyft i USA 1968.

Under några år fanns styrkelyften med i IWF:s verksamhet, men 1969 togs styrkelyften slutgiltigt bort från tyngdlyftningen.

1970-1979
Ordföranden

1969-1973 Ulf af Trolle, Göteborg

1973-1986 Curt-Eric Hermansson, Gyttorp

Kansli

Rågatan 11, Stockholm t o m april 1972.

Eriksdalsgatan 38 april 1972 - 1 december 1978.

Idrottens Hus, Farsta, fr.o.m. 1 december 1978.

Kanslichef/generalsekreterare

Generalsekreterare Yngve Frölander heltid t o m 31 augusti 1978, deltid t o m 1 september 1983.

Kanslichef Runar Ohlsson, Stockholm, fr.o.m. 1 september 1978.

Förbundskapten

Riksinstruktör Sven Borrman, t o m 1 februari 1978.

Riksinstruktör Inge Johansson, Södertälje, vikarie under tiden 1 februari - 31 juli 1978, fast anställd fr.o.m. 1 augusti 1978.

Medaljer internationella mästerskap

EM i Szombathely 1970 blev det silver i press för Hans Bettembourg, silver i press och ryck samt brons totalt för Bo Johansson.

Silver till Bo Giliusson i ryck på VM i Columbus 1970.

I Sofia 1971 vann Hans Bettembourg press före Bo Johansson. Bo fick sedan silver i ryck, stöt och totalt.

I Lima 1971 blir det silver i press för Hans Bettembourg, brons i ryck och totalt för Bo Johansson.

Bronsmedalj till Hans Bettembourg på OS i Mϋnchen. VM-medaljer i samband med OS i Mϋnchen blev det silver i press och brons totalt för Hans Bettembourg.

1973 i Madrid blev det EM-brons i ryck till Bo Johansson.

1977 i Stuttgart blev det EM-brons i stöt för Lennart Dahlgren, samt EM- och VM-brons i stöt för Leif Nilsson.

Leif Nilsson vann EM-brons i ryck och totalt 1978 i Havirov.

Leif Nilsson vann VM-guld i ryck brons i totalt 1978 i Gettysburg.

Leif Nilsson vann VM-brons i stöt 1979 i Thessaloniki.

Stora förbundshändelser

Den 23/5 1970 slår Bo Giliusson, Södertälje AK, Arvid Anderssons rekord i ryck i klass 60 kg från 15/12 1946. Arvids rekord stod sig i 23 år och drygt fem månader, det mest seglivade rekordet i svensk tyngdlyftning.

Sverige arrangerar Baltic Cup 1974 i Växjö.

Från och med SM 1975 koras även svenska mästare i delgrenarna.

Föreningar

170 föreningar 1975/1976.

Internationellt

Vid OS i München tävlas det för sista gången i press. Därefter tävlas enbart i tvåkamp (ryck + stöt).

1975 sker premiären i Marseille, Frankrike, för EM och VM för juniorer.

1977 utökas tävlingsprogrammet med klass 100 kg.

Styrkelyft

Ove "Stålmusen" Nilsson första svenska deltagare på SL-VM 1973.

Riksmästerskap från 1970, SM-status från 1975. Malmö står som arrangör för första SM-tävlingarna.

Willy Candemyr ansvarade från styrelsen för SL från och med 1975.

Dennis Attland från Eskilstuna blir första svensk att vinna VM-medalj 1976.

Serieverksamhet från och med 1977.

1978 införs EM i SL.

Ray Yvander första styrkelyftare att bli "Stor Grabb" 1978.

Första internationella mästerskap som arrangeras av Sverige blir EM i Huskvarna 1979.

1980-1989


Ordföranden

1973-1986 Curt-Eric Hermansson, Gyttorp

1986-1990 Yngve Frölander, Stockholm

Kansli

Idrottens Hus, Farsta

Kanslichef/generalsekreterare

Kanslichef Runar Ohlsson t o m 31 augusti 1982.

Tf kanslichef Tommy Torstensson Stockholm, fr.o.m. 1 september 1982 - 30 juni 1983, kanslichef t o m 18 oktober 1986.

Generalsekreterare Yngve Frölander på deltid t o m 1 september 1983.

Generalsekreterare Willy Candemyr, Huskvarna, 18 oktober 1986 – 1 juni 1997

Förbundskapten

Riksinstruktör Inge Johansson, Södertälje

Medaljer internationella mästerskap

Rickard Nilsson vann brons i ryck på JVM 1980.

Anders Lindsjö vann silver i stöt och brons sammanlagt på JVM 1989.

Stora förbundshändelser

Curt-Eric Hermansson inväljs som vice president i EWF 1981.

1980 arrangerar Sverige Baltic Cup i Bollnäs och i Falun 1987

Nya viktklasser tillkom för ungdomar 1982, 44 kg, 48 kg, och +90 kg. Dessa klasser ersatte 100 kg, 110 kg och +110 kg.

STF arrangerar finalen i World Cup 1982 i Halmstad.

1985 stod STF värd för VM. Tävlingarna gick i Södertälje.

1986 infördes U-23 SM.

Föreningar

173 föreningar 1987.

Internationellt

VM införs för damer olympisk tyngdlyftning 1987, Daytona Beach, USA.

Styrkelyft

Damerna börjar tävla i styrkelyft 1981.

RM för damer 1982.

Stefan Nentis första svenska världsmästare följt av Kenneth Mattsson 1982.

1983 Sverige arrangerar VM i Göteborg. Göran Henrysson och Lars Norén världsmästare.

Göran Henrysson världsmästare 1983, 1984 och 1985.

Lars Norén världsmästare 1983, 1986 och 1987.

SM-status för damerna 1985.

VM för damer i Hestra 1986.

B-SM införs 1987.

Conny Nilsson världsmästare 1987.

1990-1999


Ordföranden

1986-1990 Yngve Frölander, Stockholm

1990-1997 Björn Sörensen, Stockholm

1997-2011 Benny Johansson, Växjö

Kansli

Idrottens Hus, Farsta

Kanslichef/generalsekreterare

Generalsekreterare Willy Candemyr, generalsekreterare, t o m 1 juni 1997.

Generalsekreterare Håkan Johanson, Skogås, fr o m 2 juni 1997.

Förbundskapten

Riksinstruktör Inge Johansson

Medaljer internationella mästerskap

Maria Bohm vinner den första medaljen, brons i ryck, för seniordamer på EM 1998.

Stora förbundshändelser

1993 väljs för första gången en kvinna in i STF:s styrelse, Maire Poulakka, Vetlanda.

Speciell damstång, 15 kg för OL, introduceras 1994.

Styrkelyftarna bildar eget förbund och vid Riksidrottsmötet 1997 väljs Svenska Styrkelyftsförbundet in i RF som fullvärdig medlem. STF administrerar styrkelyft året ut.

1997 fick förbundet sin andra kvinnliga styrelserepresentant, Christin Abrahamsson, Kalmar. Samtidigt avgick Maire från sin post.

1998 får damerna SM-status. Första svenska mästarinna blir Anna Söderberg, Mossebergs AK.

Föreningar

181 föreningar 1997.

Internationellt

Indelning av viktklasser görs om och de nya viktklasserna gäller från 1993 till 1997.

IOC kräver att IWF anpassar tävlingsprogrammet till OS 2000 för att damer skall få vara med. Detta resulterar i 8 herrklasser och 7 damklasser, samtliga klasser förändrade i förhållande till viktklassindelningen från och med 1998.

Styrkelyft

Kåre Lundgren förbundskapten efter Willy Candemyr 1990.

Sverige arrangerar VM i Örebro 1991.

Åldersgränsen för ungdomar sänks till 15 år 1991.

Susanne Tjernell-Formgren världsmästare 1991.

Monica Norberg världsmästare 1992.

VM i bänkpress införs 1992.

Sverige arrangerar VM för damer och herrar i Jönköping 1993.

Lisa Sjöstrand världsmästare 1995, 1996 och 1997.

Styrkelyftsförbundet bildas 1996.

Styrkelyft utgår från Tyngdlyftningsförbundets verksamhet från och med 1 januari 1998.

2000 - 2009


Ordföranden

1997-2011 Benny Johansson, Växjö

Kansli

Idrottens Hus, Farsta, t o m 1 november 2003, Idrottens Hus i Örebro fr o m 1 november 2003.

Kanslichef/generalsekreterare

Generalsekreterare Håkan Johanson

Förbundskapten

Riksinstruktör Inge Johansson t o m 1 februari 2000.

Team Manager Thony Ragnarsson, Kalmar, 2002.01.01 - 2004.03.31

Sportchef Ulf Stillman, Visby, 1 januari 2004.04.01 – 2007.12.31.

Sportchef Thony Ragnarsson från 1 januari 2008.

Medaljer internationella mästerskap

Stora förbundshändelser

STF lanserar "Trestegsraketen", vilket innebär att Förbundet ska åta sig en mindre Europatävling, därefter som ett mellansteg genomföra ett junior-EM, och sedan avslutningsvis EM för seniorer. Den första tävlingen blev European Promotion Cup år 2000. Därefter följde junior-EM 2001, bägge tävlingarna gick i Kalmar. Sedan var det tänkt att det skulle bli EM för seniorer, men de ekonomiska villkoren var för svåra för det lilla förbundet. Efter ett antal år blev det istället EM för ungdomar 2006 och slutligen EM för juniorer 2009, bägge tävlingarna gick i Landskrona.

Efter nästan 25 år i Farsta flyttar förbundet kansliet till Örebro i slutet av 2003.

Förbundets ordförande, Benny Johansson, väljs in i IWF:s Tekniska Kommitté 2000, blir uttagen som domarfunktionär till de Olympiska Spelen 2004 och 2008.

Förbundet firar "Svensk Tyngdlyftning 100 år" med en landskamp mot England och Norge i Falköping den 7 november 2009.

Föreningar

88 föreningar 2005.

Internationellt

Damer tävlar i tyngdlyftning på de Olympiska Spelen från och med år 2000.

2005 infördes 1-kilosregeln, vilket innebär att minsta höjning är 1 kilo, istället för tidigare 2,5 kg.

2010 - 2019


Ordföranden

1997-2011 Benny Johansson, Växjö

2011-2013 Jonny Kärkkäinen, Vilhelmina

2013-2017 Eva Helgesson, Landskrona

2017-04-23 Thomas Wesselhoff, Alingsås. Avled 23 maj 2017

2017-06-09 Kjell-Åke Johansson, Falköping, vice ordförande, t.o.m 2018-01-17

2018-03-03 Patrik Helgesson, Landskrona, tf vice ordförande, t.o.m 2018-04-21

2018- Joakim Eriksson, Älandsbro

Kansli

Idrottens Hus, Örebro

Kanslichef/generalsekreterare

Generalsekreterare Håkan Johanson

Sportchef/Förbundskapten

Sportchef, Thony Ragnarsson t.o.m 2012-08-31

Förbundskapten, Jim Gyllenhammar 2014-03-01 – 2016-12-15

Sportchef, Mats Lindqvist 2017-

Medaljer internationella mästerskap

Angelica Roos, Mossebergs AK, blir första svenska damlyftare att vinna medaljer på EM seniorer. Vid EM 2018 blir det brons i ryck och silver i stöt och totalt i klass 58 kg.

Patricia Strenius, Vega AK, blev europamästare i stöt och totalt samt silvermedalj i ryck år 2018. Förbundets första europamästare för seniorer sedan Arvid Andersson vann 1949.

Carita Hansson, Allmänna SK, vann tre medaljer på U23-EM 2013. Silver i ryck och brons i stöt och totalt i klass 69 kg.

År 2018 blev det bronsmedaljer i ryck, stöt och totalt för Maja Nilsson, Mariestads AIF, U15 EM i klass +75 kg.

Nicol-Alejandra Ericsson, Malmö LK, kom på bronsplats i stöt vid U15-EM år 2019 i klass 76 kg.

Stora förbundshändelser

År 2010 var 114 tävlingslicenser registrerade för damlyftare. I slutet av decenniet stod damer för 40 % av licenserna, 416 licenser år 2019. 2016 överskred antalet tävlingslicenser 1000 stycken totalt.

Förbundets tidning Tyngdlyftaren utkommer med ett sista nummer våren 2013.

Eva Helgesson, Landskrona AK väljs till förbundets första kvinnliga ordförande 2013.

Förbundet erhåller 5 miljoner kronor i arv efter Per Skårman 2013.

STF deltar på SM-veckan åren 2013 till 2019. SM 2016 kom 140 lyftare (69 herrar och 71 damer) till start. Den absolut största SM-tävling någonsin.

År 2014 infördes Elitserie för damer.

Angelica Roos blev första svenska dam att år 2015 stöta dubbla kroppsvikten.

Samma år arrangerar STF i samarbete med Landskrona AK EM för ungdomar.

Angelica Roos blir förbundets första kvinnliga tyngdlyftare att delta på OS i Rio 2016. Det var 20 år sedan en svensk deltog på OS dessförinnan.

2017 blev ett tungt år för STF då den nyvalde ordföranden, Thomas Wesselhoff, avled en månad efter att han tillträtt som förbundsordförande.

Föreningar

116 föreningar 2018.

Internationellt

Nya viktklasser infördes från och med 1 november 2018, 10 kategorier för respektive kön. Sju kjlasser ingick i OS.

Pandemin satte stopp för ett antal internationella mästerskap och tävlingar.

Publicerad: 2022-12-10

Senast uppdaterad: 2022-11-22

Sponsorer

Besöksadress

Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Postadress

Box 110 16
100 61 Stockholm

Kontakta oss

+4686996330
office@tyngdlyftning.org

Leveransadress

Östgötagatan 98 D
116 64 Stockholm