Uppföljning Svensk Tyngdlyftning Lyfter

Nedan (som är hämtat från verksamhetsberättelsen 2025) r pdf, 86.9 MB.edovisar förbundet hur långt svensk tyngdlyftning tillsammans har kommit i arbeter med Svensk Tyngdlyftning Lyfter. Här beskriver vi läget den 31 december 2025 och följer upp de mål som satts upp i strategin.

I grunden handlar Svensk Tyngdlyftning Lyfter om två saker: att fler människor ska hitta till tyngdlyftningen och att Sverige ska fortsätta nå framgångar internationellt. Strategin innehåller mål inom flera olika områden, från föreningsutveckling och utbildning till tävling, elit och organisation.

Genom att varje år följa upp hur arbetet utvecklas kan vi se vad som fungerar bra, vad som behöver stärkas och vilka områden som kräver extra fokus framåt.

Måluppföljning – Övergripande

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
VI SKA BLI FLER
Svenska Tyngdlyftningsförbundet har som övergripande målsättning att få fler människor att engagera sig i tyngdlyftning. Som lyftare, ledare, domare, organisationsledare, funktionär eller åskådare. För att attrahera nya grupper behöver trösklarna för att komma in vara låga, vi behöver öppna upp verksamhet och sudda ut gränserna mellan att vara innanför och utanför.

MÅL 2030

• Minst 30 000 föreningsmedlemmar.
• Minst 2 000 tävlingslicenser.
• Minst 250 tränare med licens.
• Minst 250 domare.
• Tyngdlyftningsföreningar i alla Sveriges regioner.
  
  

Nuläge 2025:

• 13 711 aktiv i idrott.*
• 859 tävlingslicenser.
• 151 tränare med licens.
• 144 domare.
• Det finns tyngdlyftningsföreningar i 20 av 21 av Sveriges regioner. Förening saknas i dagsläget i Västmanland.

*RF:s siffror från 2024 som presenterades under 2025.

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
VI SKA VINNA FLER INTERNATIONELLA MEDALJER
Förhoppningen är att vara konkurrenskraftiga internationellt och nå framgångar på mästerskap.

MÅL 2030

• Vinna medaljer på EM i alla ålderskategorier.
• Minst en VM-medalj på seniornivå.
• Minst en lyftare på varje OS.
  
  

Nuläge 2025:

2025 tog vi ytterligare en medalj på ungdoms-EM vilket innebär en obruten svit av att ta internationella sedan ungdoms-EM 2018. Sverige har tagit totalt 42 EM- och VM-medaljer under de senaste åtta åren.

Konkurrensen har dock blivit hårdare. Framåt ser det tufft ut på ungdomssidan, en ljusning de närmaste åren för juniorerna och U23 samt flera mycket utvecklingsbara unga seniorer.

Målet med att vinna VM-medalj på seniornivå är tufft men trots allt nåbart om ovanstående atleter fortsätter utvecklas positivt.

Det Internationella Tyngdlyftningsförbundet (IWF) har nu publicerat hela OS-kvalet med de tävlingar som kommer att ingå och målet att nå en OS-plats 2028, och för 2032, är fortsatt rimlig.

Måluppföljning – Organisation

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Svensk tyngdlyftning har tillförlitliga digitala hjälpmedel och system för att skapa effektiva arbetssätt, organisationer, tävlingar och arrangemang.
• Förbundet är en attraktiv arbetsplats.
• Förbundet har ekonomisk stabilitet utan att det medför negativa konsekvenser för ekologisk eller social hållbarhet.
• Förbundet har en självfinansieringsgrad på 60 %.
• Alla distriktsförbund (SDF) är välfungerande och aktiva.
  
  

Nuläge 2025:

Arbetet med att stärka organisationens struktur och styrning fortsätter. Implementeringen av RF:s kod för demokratisk styrning har kommit en bra bit på väg och flera verktyg för uppföljning och styrning av verksamheten har tagits fram. För att vara en attraktiv arbetsplats genomförs löpande insatser inom ledarskap, kompetensutveckling och arbetsmiljö.

Förbundet fortsätter också att utveckla organisationen, styrningen och de digitala arbetssätten. Samtidigt pågår ett arbete tillsammans med distriktsförbunden (SDF) för att öka aktiviteten och stärka deras roll som förbundets regionala förlängda arm.

Ekonomin är stabil och förbundets självfinansieringsgrad uppgick under året till cirka 30 procent. En viktig prioritering framåt är att öka självfinansieringsgraden genom partnerskap, utbildning och andra intäktskällor. Målet är att nå 40 procent till 2026 och 60 procent till 2030. Förbundet har tagit fram en partnerstrategi och personalen genomgår kompetenshöjande insatser för att kunna arbeta mer aktivt med dessa frågor.

Måluppföljning – Barn och ungdom

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Minst 80 % av alla tyngdlyftningsföreningar har barn som tränar.
• Tränings- och tävlingsformer är anpassade för barn.
  
  

Nuläge 2025:

Idag saknas exakt statistik över hur många tyngdlyftningsföreningar som har barn i sin verksamhet. Däremot finns flera indikatorer som ger en bild av läget:

• Föreningar med minst en ungdomslicens: 40 %
• Föreningar som ansöker om LOK-stöd: 44 %
• Föreningar som uppgett att de vill komma igång med LOK-stöd: 9 %

För att få fler barn att börja träna tyngdlyftning behövs fler ledare. Därför är en särskild barn- och ungdomsledarutbildning under utveckling samtidigt som de befintliga utbildningarna utvärderas och uppdateras för att främja inkluderande och trygga träningsmiljöer. I det arbetet har modellen Trygg Tyngdlyftning tagits fram och en liknande modell för jämställdhet och inkludering är under framtagande. Dessutom görs en översyn för anpassad verksamhet för personer med NPF-diagnos.

När det gäller tävlingsformer för barn finns fortsatt U14-serien, som är särskilt anpassad för barn under 14 år. Tävlingsformen premierar godkända lyft snarare än enbart resultat genom att antalet godkända lyft ingår i poängberäkningen. Vid sex godkända lyft multipliceras Sinclairpoängen med faktorn 1,6.

Samtidigt pågår ett arbete med att tydligare definiera vad anpassade tränings- och tävlingsformer för barn innebär inom svensk tyngdlyftning.

Måluppföljning – Förening

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Den enskilda medlemmens medlemskap i föreningen är moderniserat.
• Anser 100% av föreningarna att det är lätt att få stöd och information från förbundet.
• Har alla föreningar minst en licensierad tränare.
• Finns det tyngdlyftningsföreningar i alla regioner i Sverige.
• Har minst 75% av alla tyngdlyftningsföreningar äldre (+65) som tränar.
  
  

Nuläge 2025:

I en enkät som 71 föreningar svarade på uppgav 84,5% att det är enkelt att få stöd och information från förbundet. Förbundet fortsätter att utveckla dialogen med föreningarna genom föreningsbesök, digital information och riktat stöd. Ett särskilt fokus ligger på att stärka föreningsstrukturen, utveckla tränarkompetensen och skapa bättre förutsättningar för fler verksamheter i föreningarna.

I dag vet vi följande om läget i föreningarna:

• Föreningar som upplever att det är enkelt att få stöd och information från förbundet: 84,5%,
• Föreningar som har minst en licensierad tränare: 59%,
• Föreningar som har regelbunden verksamhet för äldre (+65): ca 20%,
• Föreningar som har minst en medlem som är 61 år eller äldre (enligt IdrottOnline): 76%.

Siffrorna visar att det finns en grund att bygga vidare på, särskilt när det gäller att utveckla mer organiserad verksamhet för äldre i föreningarna.

Måluppföljning – Ledare

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Minst 2 000 personer har gått någon av förbundets utbildningar.
• Utbildningarna har en central roll i förbundets självfinansiering.

Nuläge 2025:

Förbundet vill öka andelen aktiva tränare genom bättre uppföljning efter utbildningar, fortsatt utveckling av utbildningssystemet och mer stöd till föreningar.

När det gäller utbildningsmålen kan vi i dag främst mäta antal utbildningsdeltagare, inte unika personer. Det innebär att en person som går flera utbildningar under perioden räknas flera gånger.

I dag vet vi följande om läget:

• Antal deltagartillfällen i förbundets utbildningar (exklusive klubbarrangerade ”Lär dig lyfta och läger”): 585,
• Andel av de utbildade tränarna som i dag är aktiva i en förening: cirka 25%.

Utbildningsverksamheten har också en viktig roll i förbundets arbete med att öka självfinansieringen. Arbetet har utvecklats i rätt riktning, men det finns fortfarande stor potential att vidareutveckla utbildningarna både som stöd till föreningarna och som en intäktskälla för förbundet.

Måluppföljning – Lyftare

Mål 2030

• Alla inom svensk tyngdlyftning lever och leder enligt svensk tyngdlyftnings värdegrund
• Träning och tävling utformas efter utvecklingsmodellen så att alla, oavsett vem hen är, mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet.

Nuläge 2025:

Arbetet med att integrera utvecklingsmodellen och svensk tyngdlyftnings värdegrund fortsätter inom utbildningar och verksamhet. Modellen används som utgångspunkt i tränarutbildningar och i utvecklingen av tränings- och tävlingsmiljöer.

Samtidigt finns behov av att tydligare förankra och vidareutveckla modellen i verksamheten. En uppdatering av utvecklingsmodellen kan bli aktuell under de kommande åren, bland annat med stöd av det arbete som genomförts inom barn- och ungdomsområdet.

I dag vet vi följande om läget:

• Utvecklingsmodellen används som grund i förbundets utbildningar,
• Värdegrundsarbetet integreras i utbildningar och verksamhet,
• Fortsatt arbete pågår för att utveckla tränings- och tävlingsmiljöer där fler kan delta oavsett ambitionsnivå.

Måluppföljning – Elit och landslag

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Varje landslagslyftare och ledare har en personlig utvecklingsplan som styr dagliga träningar och som ger utveckling.
• Varje landslagslyftare får ut maximal prestation på internationella mästerskap.
• Sverige vinner EM-medaljer löpande.

Nuläge 2025:

Sverige har tagit totalt 42 EM- och VM-medaljer under de senaste åtta åren.

Arbetet fortsätter med att stärka strukturerna kring elit och landslag, med målet att skapa långsiktiga förutsättningar för internationella framgångar och återkommande medaljer. Att stärka elitmiljön prioriteras, bland annat genom utveckling av landslagsorganisationen och genom att vidareutveckla Elitmiljö Tyngdlyftning Halmstad (ETH) som samlingspunkt. Under det senaste året har fler aktiva valt att bosätta sig i eller nära Halmstad, vilket har skapat en stabil träningsmiljö med hög kvalitet, ökad träningsintensitet och starkare gemenskap.

Organisatoriskt blev 2025 det första året med den nya landslagsstrukturen för perioden 2025–2028, där en tydligare röd tråd skapats mellan ungdom, junior, U23 och senior. Samarbetet med SOK och RF har fördjupats, och ett stödsystem för både den yttersta eliten och utvecklingsnivån under har initierats.

Måluppföljning – Ren tyngdlyftning

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Svensk tyngdlyftning har ett antidopingarbete av högsta klass.
• Sverige har fortsatt inga dopade elitaktiva.
• Sverige har en starkare internationell position i arbetet mot korruption och doping.
  
  

Nuläge 2025:

Ett nytt Antidopingprogram togs fram 2024 och antidopingarbetet bedöms som bra där ledare och aktiva går internationella och nationella utbildningar enligt plan. Förbundet har medverkat vi antidopingkonferenser och har en löpande dialog med Antidoping Sverige. Vaccinera klubben används som krav för att vara med i serieverksamheten och anställda har gått Ren Vinnare.

De senaste åren har förbundet tagit plats både på EWF och IWF:s kongresser och ställt krav på att utveckla arbetet kring good governance. Positionen flyttas sakta framåt och en plats i EWF:s styrelse, som vi nådde 2025, innebär i alla fall teoretisk påverkan. Förbundet fortsätter arbeta förebyggande genom utbildning, information och samverkan med Svensk Antidoping. Arbetet fortsätter med utbildning och informationsinsatser för föreningar, ledare och aktiva för att säkerställa en ren idrott.

Måluppföljning – Tävlingar

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:

Mål 2030

• Använder vi digitala verktyg för att utveckla våra tävlingar.
• Har vi utvecklat minst tre nya tävlingsformer.
• Finns ett utvecklat rekryterings- och utvecklingsprogram för domare.
• Har vi haft minst en svensk domare på OS.
• Är 40-60% av domarna kvinnor.
• Vill vi genom tävlingsverksamheten försöka generera intäkter som kan förstärka vår idrotts resurser.

Nuläge 2025:

När det gäller digitalisering och utveckling av tävlingsadministrationen har det under de senaste åren hänt relativt mycket. Allt mer av den tidigare pappershanteringen digitaliseras. Syftet är att göra tävlingarna enklare att arrangera, mer tillgängliga och samtidigt höja kvaliteten i genomförandet.

Vi har haft en stor tävlingskonferens (2024) med många deltagare som gav en hel del idéer att arbeta vidare med. Gällande tävlingsformer pågår diskussioner och nya upplägg testas. Exempelvis tävlingsformen mixed dubbel. Flera initiativ har genomförts för att utveckla domarverksamheten under de senaste åren och en långsiktig domarstrategi planeras att tas fram under 2026. När det gäller internationella uppdrag för svenska domare är vägen till OS lång och i första hand behöver vi lyckas nå senior-VM.

Tävlingsverksamheten har potential att bidra till ökade intäkter för svensk tyngdlyftning. Ett exempel är Nordiska Mästerskapen för ungdomar och juniorer som 2025 genererade ett överskott på närmare 200 tkr. Samtidigt finns ett behov av att utveckla fler intäktsmöjligheter kopplade till större tävlingar, exempelvis SM-arrangemang och landslagsrelaterade evenemang. En strategi för detta planeras att tas fram under 2026.

Måluppföljning – Arrangemang

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• SM håller hög klass jämfört med andra svenska idrottsevenemang.
• Har vi skapat minst ett nytt häftigt arrangemang som tyngdlyftningsvärlden inte sett maken till.
• Sverige har arrangerat minst ett internationellt mästerskap under 2020-talet.

Nuläge 2025:

Vi har de senaste åren utvecklat våra arrangemang. För att höja kvaliteten på de nationella mästerskapen har förbundet investerat i ett särskilt SM-kit, vilket har bidragit till ett mer enhetligt och professionellt genomförande av tävlingarna. De största tävlingarna har dessutom webb-TV-sänts med kommentatorer, något som både ökat tillgängligheten och gjort tävlingarna mer attraktiva.

Bedömningen är att SM-arrangemangen är på god väg att utvecklas i rätt riktning, även om jämförelser med stora lagidrotter som handboll och ishockey är svåra på grund av skillnader i storlek och resurser.

När det gäller målet att skapa ett helt nytt och spektakulärt arrangemang har arbetet ännu inte nått fram till ett konkret resultat. Däremot finns ambitionen att ta steg i den riktningen de kommande åren och förbundet har även ansökt om att få arrangera tävling inom ramen för SM-veckan i en annan form än det traditionella senior-SM.

När det gäller internationella mästerskap undersöker Sverige, genom en särskild arbetsgrupp, möjligheterna att arrangera ett framtida EM. Som ett steg i detta arbete arrangerade förbundet Nordiska mästerskapen för ungdomar och juniorer i Halmstad, vilket fungerade som ett test av hur ett internationellt arrangemang i förbundets egen regi kan genomföras. Förbundet har dessutom vid två tillfällen under de senaste tre åren deltagit i så kallad speeddejting med olika destinationer för att skapa kontakter och förbättra möjligheterna att stå som värd för större mästerskap i framtiden.

Måluppföljning – Anläggningar

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Det finns fler och bättre lokaler för tyngdlyftning.
• Lokalerna är tillgängliga och anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Nuläge 2025:

Föreningarna bedriver verksamhet i olika typer av lokaler och behovet av fler och bättre träningsytor är fortsatt stort. En anläggningsguide har tagits fram och dessutom medverkar svensk tyngdlyftning i RF:s satsning och sajt, platsföridrott. Att utveckla lokalen är också en av punkterna i den checklista som tagits fram för jämställdhet/inkludering.

Måluppföljning – Samverkan

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:

Mål 2030

• Tyngdlyftningen är en central del idrottspolitiskt både nationellt och internationellt.
  
  

Nuläge 2025:

Förbundet deltar aktivt i idrottsrörelsens mötesplatser och är drivande i olika samarbeten. Under åren har förbundet själva startat ett kommersiellt nätverk som RF sedan utvecklat och där vi fortsatt är ned för att byta erfarenheter och ta in mer kunskap.

Till Riksidrottsmötet var förbundet med och skrev en motion och under mötet var ordföranden i talarstolen två gånger. Vi har nominerat personer frekvent till referens- och arbetsgrupper är för närvarande i en aktiv grupp.

Under året bjöds SOK och RF in till ETH ett flertal gånger och både RF och SOK:s ordförande besökte ETH under Nordiska Mästerskapen för ungdomar och juniorer i Halmstad. Patrik Helgesson nominerades och valdes dessutom in i EWF:s styrelse. Arbetet fortsätter med att stärka samarbetet med RF, SOK, andra idrotter och internationella organisationer.

Måluppföljning – Kommunikation

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Andelen idrottsintresserade i Sverige som känner till tyngdlyftning har ökat med 30 %.
• Merparten av befolkningen tänker på idrotten och träningsformen tyngdlyftning istället för doping.
• Finns ökad digital närvaro i relevanta kanaler, exempelvis sociala medier.
• Mediatäckningen har ökat med 10 % jämfört med 2023.
• Det finns en stark ”vi-känsla” i tyngdlyftningssverige.
• Riksmedia rapporterar löpande från SM, EM och VM i tyngdlyftning.

Nuläge 2025:

Någon mätning av intresse eller mediatäckning har inte påbörjats. Förbundet har tagit fram en kommunikationsstrategi och fortsätter utveckla sina egna kanaler, där bedöms kommunikationen både kvalitets- och kvantitetsmässigt blivit bättre. Det har hittills inte prioriterats att arbeta mer med PR och media även om kompetens och erfarenhet finns.

Måluppföljning – Inkludering och jämställdhet

Från Svensk Tyngdlyftning Lyfter:
Mål 2030

• Könsfördelningen i styrelser, kommittéer, sportkontor, bland lyftare, domare och ledare är minst 40/60.
• Kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden.
• Tyngdlyftningens medlemmar speglar befolkningen i Sverige.
• Har vi synliggjort och utmanat normer och traditionella strukturer för att sänka trösklar och möjliggöra en inkluderande och hållbar idrott för alla.

Nuläge 2025:

Det finns ett påbörjat arbete med jämställdhet och inkludering med ett material som förbund, distrikt och föreningar bör arbeta med de kommande åren. Dessutom förändras stadgarna för att främja att fler kvinnor får bättre möjligheter och rättigheter.

Könsfördelningen är:
36% av med ledarlicens är kvinnor,
48% av tävlingslyftarna är kvinnor,
23% av kommittémedlemmarna är kvinnor,
43% av sportkontorets anställda är kvinnor,
57% av styrelsemedlemmarna är kvinnor,
14% av landslagscoacherna är kvinnor.