Debattartikel om svensk tyngdlyftnings framtid

Falköping 2025-09-06

Svenska Tyngdlyftningsförbundet är i ett expansivt läge. Vi har ett stort och bemannat sportkontor i Stockholm. Medarbetarna som gör sitt bästa för att följa de uppdrag som genomförs och skall genomföras. Vi följer de planer som RF tycker att vi skall göra för att driva idrotten framåt och inkludera alla. Det finns planlagda strategier till 2030. Vi har en ekonomi som har ökat rejält de senaste åren. För att få en uppdaterad lägesbild hänvisar jag till ”Verksamhetsberättelse och Årsredovisning 2024”, i en mycket tilltalande utformning. Man kan konstatera att vi står rustade för mer…

MEN…

Vi är för få utövare och framför allt alldeles för lite aktiva i barn och ungdomsår. Skall vi få fram fler lyftare på elitnivå och få en större bredd, då behöver vi skapa moderna men samtidigt också traditionella rekryteringsmetoder.

Vi har ca 100 föreningar fördelade på 9 distrikt. Vi har ca 1000 lyftare med tävlingslicens. Alldeles för få är ungdomar under 14 år. Fördelningen pojkar och flickor är ungefär hälften av varje. Vi har många duktiga tränare som jobbar på med framgång all heder åt dom. Men vi bör bredda oss över hela landet. Vi har ett NIU i Falun och vi har ETH i Halmstad som tar hand om de bästa.

Vad behöver vi då göra? För det första tror jag att förbundet, distrikten och klubbarna gör en gemensam rekryteringsdrive. Bilda en arbetsgrupp, kommitté med en blandning av ledare unga och lite äldre. Gärna en från styrelsen och en tjänsteman från sportkontoret i gruppen. Gör förslagsvis en 5-årsplan med uppföljning efter varje år. Låt det få kosta! Kanske att några av de pågående projekten slutförs/upphör och drivs vidare mer lokalt då kanske förbundet kan frigöra rejält med pengar för rekrytering.

Viktigt att det är en jämställd grupp. Gör en plan för hur förening kan jobba med skola, kommun, distrikt och förbundet. Sätt upp ett realistiskt mål med delmål varje år. Låt unga ledare komma till tals. Det kan gå att samarbeta med fritidsledarutbildning i kommunerna för att få det genomfört och då gärna dagtid. Vilka åldersgrupper skall vi rikta in oss på? Hur gör andra idrotter i liknande situation? Våra utbildningar borde ha detta som prioriterat område för nya ledare/tränare.

Finns det något som kan hindra oss…?

Ser gärna en fortsättning i ämnet ev via sociala medier eller förbundets hemsida.

Om Du tycker, anser eller påstår att det enbart är förbundets fel att vi är för få utövare i träningslokalerna har Du läst detta förgäves!

Kjell-Åke Johansson